Personliga Coachen! -

Lite mera om Muskler

Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa vid skelettet kan dra ihop sig skapas rörelser i lederna och kroppen. Musklerna ger oss inte bara rörelseförmåga, utan även: stadga åt skelettet, skydd åt de inre organen, möjlighet att tala, svälja och tugga, och att visa känseluttryck i form av olika miner, kontroll över tarmens och urinblåsans tömning, hjälp att hålla kroppstemperaturen genom värmeutvecklingen från musklerna.
Halva kroppsvikten utgörs av muskulaturen. Muskelvävnaden består av celler som kan dra ihop sig som svar på nervimpulser. Muskelcellerna brukar även kallas för muskelfibrer eftersom de är så långsträckta. Sammandragningarna av musklerna ger kraft.
Muskelcellerna ligger jämsides med varandra i buntar som hålls ihop av bindväv. Flera buntar bildar tillsammans en muskel. Runt hela muskeln finns en lite tjockare bindvävshinna. Den fortsätter ut i muskelns sena, som är uppbyggd av stram bindväv. Flera muskler kan ligga i muskelfack som avgränsas av bindväv.Muskulaturen får syre och näringsämnen från blodkärl som går in i muskeln. Kärlen följer bindväven mellan muskelcellerna. När muskeln arbetar ökar blodflödet genom den. I bindväven går även nerver som förmedlar information till och från muskeln.Varje skelettmuskel fäster vid två eller flera punkter på skelettet. Vissa skelettmuskler fäster trots sitt namn i huden istället för vid skelettet. Det gäller framför allt ansiktets muskler. Muskelns ena fästpunkt kallar man för ursprung, den andra för fäste. När en muskel har flera ursprung säger man att den har flera huvuden.Fästpunkterna vid skelettet sitter på varsin sida av en led. När muskeln drar ihop sig böjs eller sträcks leden. Tack vare hävstångseffekten kan en liten sammandragning ge en stor muskelrörelse.Muskler som böjer i en led kallas böjmuskler, medan muskler som sträcker i en led kallas sträckmuskler. En muskel kan även påverka flera leder. När vi rör oss sker ett invecklat samspel mellan de olika musklerna. Därför blir våra rörelser mjuka och välbalanserade. Även vid vila finns en viss spänning i muskulaturen. Tack vare den kan vi stå upprätt och kroppens leder hålls ihop.

2011-11-17 @ 13:07:12 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Skydd och rörelse

Huden:

Huden är kroppens största organ, och den har en yta på nästan två kvadratmeter.Även om huden verkar väldigt tunn består den av flera lager av olika typer av vävnader. Hudens beståndsdelar är:

överhuden
läderhuden
underhuden.

Överhuden:

Överhuden är den yttersta synliga delen av huden. Tjockleken varierar på olika delar av kroppen. Hud som slits mycket, till exempel hand- och fotsulor, har tjock överhud. Den kan vara en millimeter tjock eller mer. Den övriga överhuden är 0,05-0,1 millimeter tjock. Tunnast hud finns på ögonlocken. Överhuden består av platta celler i flera skikt.De yttersta cellagren består av döda och förhornade celler, som kallas hornlager. Hornlagret gör att huden är motståndskraftig mot kemisk och mekanisk påverkan, till exempel nötning. Det förhindrar också att kroppen torkar ut. Hornlagret blir tjockare om det utsätts för nötning. Man kan till exempel få valkar på händerna efter hårt arbete.I de understa cellskikten intill basalmembranet finns celler som innehåller ett färgämne eller pigment. Cellerna kallas melanocyter. Pigmentet i cellerna skyddar huden från solens skadliga ultravioletta strålning. Mörkhyade personer har fler pigmentceller än ljushyade.När pigmentcellerna utsätts för solljus blir huden mörkare - man blir "solbränd". Det beror på att mer pigment bildas för att skydda kroppen från den ultravioletta strålningen. Mängden pigment räcker inte alltid till, och därför kan överdrivet solande leda till att man drabbas av solskador, till exempel vissa former av hudcancer.

Läderhuden:

Läderhuden ligger under överhuden. Läderhuden är mellan en halv och tre millimeter tjock, och den är tjockast på ryggen. Gränsen mellan de båda hudlagren är vågformad. Läderhuden består av bindväv, som innehåller rikligt med proteinfibrer av kollagen och elastin. Därför är läderhuden både stark och elastisk. Med åldern minskar antalet elastiska fibrer, och huden blir därför slapp och rynkig. Om man solar mycket förstörs en del av de elastiska fibrerna och huden åldras snabbare.I läderhuden finns det gott om blodkärl som tillför syre och näringsämnen, och för bort restprodukter. Blodcirkulationen i läderhuden är också viktig för att kroppen ska hålla rätt temperatur. När det är kallt drar blodkärlen ihop sig så att mindre mängd blod cirkulerar genom huden. Då lämnar mindre värme kroppen och huden blir blek. När det är varmt blir huden rödare eftersom mycket blod cirkulerar i de utvidgade blodkärlen. Det gör att värme lämnar kroppen och den svalnar. Huden kan även rodna av andra orsaker, till exempel nervositet. Även då är det blodflödet i huden som förändras.

Underhuden:

Djupare ner i huden övergår läderhuden i underhuden. Det finns inte någon tydlig gräns mellan de här två hudlagren.

Underhuden består av porös bindväv och många fettceller. Underhuden är 2-10 millimeter tjock hos en mager person, men kan vara ända upp till tio centimeter om man är tjock.

Fettvävnaden i underhuden är värmeisolerande och stötdämpande. Den är dessutom en viktig fettreserv. Underhuden fungerar också som ett vätskeförråd eftersom den porösa vävnaden innehåller mycket vävnadsvätska.

Skellettet:

Människan har 206 ben som delas in i olika sorter.Dessa utgör ungefär 20 % av kroppsvikten.En del ben är stora, till exempel lårben och höftben. Andra ben är mycket små, som fingrarnas och tårnas ben. Allra minst är hörselbenen, som också räknas till skelettet.Några av benen rör sig i förhållande till varandra. Rörelserna sker i leder, som även är viktiga för att hålla ihop bendelarna och ge skelettet stadga.Skelettet fungerar som en stomme för kroppen och håller den upprest.Skelettet skyddar dessutom hjärnan och våra inre organ.Och inuti benen finns det benmärg.Benmärgen i den svampaktiga benvävnaden kan antingen vara gul eller röd. Den gula benmärgen innehåller mest fett. I den röda benmärgen bildas röda blodkroppar. Röd benmärg finns hos vuxna i bröstbenet, höftbenskammarna och i rörbenens ändar. Övriga hålrum i benen innehåller gul benmärg.

Träning:

Träning och varför det är bra är för att hålla sina muskler i form. Det räcker med att gå ut en runda om dagen för att hålla sina muskler i form. Systemet fungerar rätt simpelt genom att om du är duktig och tränar hårt flera gånger i veckan belönas du med inte bara en fin kropp utan också större att du blir starkare så att du klarar av ännu lite till med vad man än har för träning. Det där om finare kropp lönar sig ju på alla sätt och vis... Vissa tjejer attraheras av en vältränad kropp, man imponerar lite grann på sina kompisar också eftersom de inte har en chans i typ ¨armbrytning¨ Så alltså sammanfattat så är det nästan 100% bra att hålla igång mycket förutom att man tyvärr kan köra slut på sina muskler till när man blir äldre eller förstöra sina knän etc.

Det var allt för denna omgång med intressant info, hoppas min klient och resten av er mina kära läsare har tagit del av lite kul... information önskar the one and only Personliga Coachen

2011-11-16 @ 22:03:01 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Info om klient

Namn: Karl-Jan Sjögren
Ålder: 38
Problem: Brist på träning, röker och svagt skellet vilket orsakar rygg ont och svaga knän

Här är en vanlig dag för Karl-Jan:
Vaknar upp på morgonen, går ner och äter gårdagens rester till frukost, typ ägg med lite korv.
Sen tar han på sig sina vanliga kläder och tar sin moped till jobbet, på vägen dit tar han en kaffe på samma gamla vanliga café.
När han kommer till jobbet sätter han sig i sitt kontor och skriver under och häftar ihop massor av papper.
Vid lunch går han ner till mc'donalds och köper sig en XL hamburgar meny och en kaffe, och efter det så röker han ett paket med cigg. När han arbetat klart sitt skift så åker han hem och tar en kaffe och bulle på vägen och röker ett halvt paket cigg till!
När han kommer hem slänger han sig framför datorn och uppdaterar sin blogg som handlar om hur tråkigt hans liv är enligt han och vill att andra ska förstå hur bra de har det.

Jag ska hjälpa Karl-Jan att få ett både härligt och hälsosamt liv och försöka ta bort hans sug efter röka.

2011-11-15 @ 22:35:40 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Från tugg till mugg

Allt börjar med att du stoppar in maten i munnen... Inne i munnen sönderdelas maten med hjälp av tänderna och blandas med saliv från spottkörtlarna. I saliven finns enzymet amylas som börjar nedbrytningen av stärkelse. Efter så åker maten ner i matstrupen som leder till magsäcken. Det är musklerna som gör att maten kan pressas ner till magsäcken. Du kan till exempel stå på händer och dricka vatten utan att vattnet åker ut genom näsan med hjälp av musklerna i strupen. När den väl kommer ner i magsäcken så blandas maten effektivt, den utsätts av magsaft och i magsaften finns det saltsyra med ett enzym som bryter ner protein. Salt syran hjälper till att döda bakterier som följer med i maten. Magsäckens insida är klädd med en slemhinna som tål magsaften. Den första tarmen är tolvfingertarmen. I tolvfingertarmen kommer det bukspott från bukspott körteln och innehåller olika enzymer som är kapabla bryta ner kolhydrater, proteiner och fett. Bukspottet kan neutralisera saltsyra som följer med i födan från magen. I levern där bildas galla, den sparas i gallblåsan och sen töms den i tolvfingertarmen. Gallan fungerar som ett tvättmedel, den delar upp fett i små droppar så enzymerna kan komma åt fettet lättare. Sedan kommer vi till tjocktarmen där nedbrytningen av kolhydrater, fett och proteiner avslutas. Sen tar blodet upp näringsämnena så att de kan rinna fram till tunna blodkärl i tarmens vägg. Maten består då av 80% vatten när den har kommit till tjocktarmen. Det är tjocktarmens uppgift att suga upp det mesta av vattnet vilket gör att vi slipper dricka så mycket vatten och det gör avföringen lagom fast. Det finns många bakterier i tjocktarmen som lever på näringsämnen men vi har inte utnyttjat, men de bakterierna är nyttiga för oss och de tillverkar bland annat vitamin K som vi behöver. Efter det så åker tarm innehållet ut ur våran ändtarm och sedan händer ”du vet vad”

Hoppas att min klient och ni alla mina läsare har fått någon nytta av denna info.

2011-11-15 @ 22:30:18 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Hjärtat och Blodomloppet

Hjärtat

Hjärtat är kroppens så kallade pump, som med hjälp av sina rytmiska slag pumpar ut blod till hela kroppen.

Ditt fatastiska sjävgående är ungefär lika stort som en knuten hand. Det ligger i bröstkorgen mellan lungorna, lite åt vänster. Hjärtat är faktist också lite vridet så att den högra delen är riktad framåt. Det vilar på mellangärdet, som är skiljeväggen mellan brösthålan och bukhålan. Hjärtat skyddas av bröstkorgen som är uppbyggd av revben och muskler. Framför hjärtat finns bröstbenet. Alldeles bakom hjärtat går matstrupen ned till matsäcken.

Faktum är att ditt hjärta börjar slå redan tredje månaden i mammas mage och slår ungefär tre miljarder under hela ditt liv!

Ditt hjärta är en vädigt speciel muskel eftersom den inte kan kontrolleras som din biceps eller annan vanlig musklel utan är helt utom kontroll. Dessa två nervsystem styr aktiviteten i våra inre organ, och påverkas inte av viljan. Det sympatiska nervsystemet sätts igång när kroppens krafter behöver mobiliseras, till exempel i stress, och gör bland annat att pulsen ökar och blodtrycket höjs. Det parasympatiska nervsystemet är mest aktivt vid vila. Det har motsatt effekt på kroppen, exempelvis att pulsen minskar och blodtrycket sjunker.Det sympatiska och parasympatiska nervsystemet påverkar dock hjärtat. Ditt hjärta är också den mest uttåliga muskeln som finns, den vilar bara mellan slagen och slår under hela livet oavbrutet.

Hjärtat fungerar på ett lätt men ändå komplicerat sätt, nämligen att det pumpar in och ut blod genom att dras ihop och utvidgas igen.Hjärtat har två ihåliga halvor. Var och en består av ett förmak dit blodet först kommer, och en kammare som pumpar blodet vidare. Mellan halvorna finns en tät skiljevägg. Mellan hjärtats olika hålrum finns klaffar, som öppnas och sluts i takt med sammandragningarna. Hela hjärtat omges av dubbla bindvävslager, den så kallade hjärtsäcken. Mellan de båda lagren finns lite vätska så att hjärtat kan röra sig.

Blodomloppet

Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Det finns tre huvudsakliga sorters blodkärl. Dessa heter Artärer, Vener och Kapillärer. Artärerna är de som för blodet från hjärtat ut i kroppen,

dessa har tjockare väggar än venerna. De har flera glatta muskelceller och elastisk bindväv, därmed blir de mera töjbara och bär med sig blodet som hjärtat pumpar ut. Därefter delar sig kärlen mindre och mindre för att nå ut i hela kroppen. Vener leder blodet till hjärtat. De tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. Venerna i nedre kroppshalvan har invändiga klaffar. Dessa hindrar blodet från att rinna baklänges. Små vener förenas med andra små vener till stora vener. Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat. Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna. Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärernas väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Därför kan vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna.

Och där var lite info om hjärtat och blodomloppet hoppas alla läsare och min klient lär sig av denna information...

2011-11-15 @ 22:28:07 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()